Huset har formen av ett F där två av ändarna är hopbyggda med brandgavlar på Skattehusets lågdel.

I mellanrummet ryms en överglasad ljusgård. På kontorsplanen har materialen ek, glas och aluzink använts och på ljusgården kalksten, gips och lackerad plåt.




Skattehuset på söder byggdes i slutet av 50-talet. Det består av det välkända höghuset och en mindre lågdel mot Götgatan, som avslutades mot norr med ett par brandgavlar. Avsikten var att så småningom fullfölja byggnaden fram till Åsögatan och vidare utefter denna gata till Västgötagatan. Den planerade utbyggnaden kom dock att dröja i över 40 år. 1991 inbjöd dåvarande Byggnadsstyrelsen tre arkitkektkontor till parallella uppdrag för en ny kontorsbebyggelse. Det tog sedan ytterligare 9 år innan det vinnande projektet var genomfört.

Det nya kontorshuset ansluter mot den befintliga byggnadens två brandgavlar. Däremellan bildas en överglasad ljusgård. Husets höjd ansluter till omgivande byggnader, vilket innebär 5 respektive 6 våningar över gata med 2 respektive 1 indragen takvåning.

Bottenvåningen är planerad för butiker med möjlig expansion på våning 1 trappa. Mot Åsögatan är dessa våningar indragen så att en 7 meter hög portik bildas. Den putsade fasaden tecknar den prefabricerade stommen med bröstningsband och pelarstomme. Däremellan sitter stora glaspartier, delvis i liv med ytterväggen och delvis indragna eller vinklade. Detta ger fasaden ett varierat ljus- och skuggspel, samtidigt som de vinklade partierna ger norrfasaden mot Åsögatan utblickar mot öster och väster.

Husets kontorsvåningar har planerats för cellkontor, storrum eller kontorslandskap. Fasta delar, som trappor, hissar, våtrum och schakt har koncentrerats till ett par ”fasta kärnor”. Installationer för ventilation, el och data ligger i tak ovanför svepta undertak av aluzink. Våningshöjden är 310 cm, vilket medger kontakt med den gamla byggnaden på varje våningsplan.

Foto: Ahrbom & Partner