KTHB – Bokhall, entré och lärosalar

Adress: Osquars backe 31
Uppdrag: Fast och lös inredning
Ursprungsarkitekt: Erik Lallerstedt
Byggnadsår: 1917
Kulturklassning: Byggnadsminne
Ombyggnadsår: 1999-2002
Bruttoarea: 10.000 m2
Ansvarig: Per Ahrbom, Josefin Backman
Beställare: KTH

Projektets bärande idé är återskapandet av det stora gårdsrum, laboratoriegården, som byggdes igen på 50-talet. I det färdigställda biblioteket utgör gården -Bokhallen- ett centrum kring vilket all annan verksamhet organiseras. Därmed är också den sekvens av gårdar, som var central i det ursprungliga stadsplaneförslaget för KTH, återställd. En ny, glasad tillbyggnad utgör fysisk gräns mot Osquars backe men tillåter ett visuellt samband mellan Bokhallen och stora Borggården. De material som använts i byggnaden är kalksten till golv på ”mark”, oljad ek och linoleum till övriga golv och inredning, mörkgrått stål till konstruktioner samt glas till klimatskydd och inredning.

Då KTH:s huvudbibliotek vid Valhallavägen blev alltför litet och otidsenligt för den expansiva verksamheten startade 1992 en diskussion om nya, större lokaler. I skissarbetet som påbörjades 1995 prövades fem alternativa lägen. Valet föll på den gamla laboratoriebyggnaden ”Byxbenet” från 1917, som ligger centralt placerad och som genom en om – och tillbyggnad bedömdes kunna uppfylla alla önskemål för ett modernt bibliotek och en central mötesplats.

Laboratoriebyggnaden, ritad av Erik Lallerstedt, byggdes för praktisk forskning och ingenjörskonst. De två vinkelställda byggnadslängorna innehöll laboratorier med bl.a. vattenrännor. I byggnadens södra del fanns ett vattentorn och i vinkelns spets låg det stora pannrummet, Ångdomen, som inte bara var KTH: s värmecentral utan också ett laboratorium för forskning och utveckling.

Mellan de vinklade längorna låg en öppen triangulär gård, Laboratoriegården, som via nuvarande Osquars backe och en portik i den angränsande huvudbyggnaden stod i kontakt med den stora Borggården. När Laboratoriegården på 50-talet byggdes igen med en hallbyggnad (numera riven) för vattenforskning försvann detta gårdsrum liksom dess vackra samband med Borggården.

Trots byggnadsminnesmärkning redan 1935 har man handskats hårt med huset under åren. Fasaderna är dock väl bevarade och de flesta interiörer har kunnat återställas och användas för den nya verksamheten.

En ny smal entré – och kontorsbyggnad, som förenar de befintliga, vinklade byggnadslängorna uppfördes utefter Osquars backe. Över det återskapade gårdsrummet innanför nybyggnaden vilar ett tak på fyra 15 meter höga pelare. Vertikala glas förenar det gamla husets takfot med det nya taket. Gården utgör bibliotekets stora centrala rum kring vilket alla övriga lokaler grupperas.

Det nya biblioteket innehåller c:a 10 000 hyllmeter böcker och tidskrifter. Vidare finns 450 läsplatser med datoruttag, 100 data-arbetsplatser och 90 kontorsarbetsplatser.

Med lite fantasi och inlevelse kan man se biblioteksbyggnaden som en delvis uppslagen bok, öppen mot Osquars backe, varifrån man tränger in mellan bokbladen. Dessa representeras av bokhallens bokhyllor och av nybyggnadens mellanväggar och entrépartier. De ligger alla i strålgången från origo i Ångdomen och divergerar ut mot Osquars backe där skärmtaket med sina stora bokstäver, bibliotekets grundstenar, annonserar byggnaden och fångar in besökaren.

Den nya glasfasaden speglar och reflekterar omkringliggande röda tegelfasader. Den ger också insyn och kontakt från Osquars backe och från Borggården med verksamheterna i bibliotekets entréhall och vidare in i bokhallen. Under kvällar och nätter och under den mörka årstiden når även ljuset från biblioteket ut genom glasfasaden och skapar i Osquars backe ett rum, bibliotekets förplats.

 

Guldstolen 2002, motivering:

”Sveriges Arkitekters utmärkelse Guldstolen 2002 gick till Josefin Backman/A&P Arkitektkontor för interiören i KTH:s bibliotek.

2002 års Guldstol i kategorin ”Bästa interiör” gick till arkitekt SIR/MSA Josefin Backman/A&P Arkitektkontor för interiören i KTH:s Bibliotek i Stockholm, för den omsorgsfulla och vackra sammanlänkningen mellan det gamla och det nya.

Juryn framhåller särskilt den goda ljussättningen, de väl och konsekvent genomarbetade detaljlösningarna i specialritad inredning, samt bokhyllornas skulpturala placering och belysning i den stora bokhallen.”

Juryn för Guldstolen 2002 bestod av: Arkitekt SIR/MSA Nils Gulin, arkitekt SIR/MSA Christina Valentin, arkitekt SAR/MSA Eva Amborg, skulptör Paul Svensson och skribent Gunilla Grahn-Hinnfors.


Foto: Åke E:son Lindman