Inredning med återbrukade möbler
På Ahrbom & Partner arbetar flera inredningsarkitekter och ljusdesigners med kontor och kontorsinredning, där hållbarhetsarbete och återbruk är en stor del av projekten. Här berättar Annie Wallér, inredningsarkitekt på Ahrbom & Partner och medlem i Guldstolsjuryn 2026, om hur arbetet med återbrukade möbler går till i praktiken och ger en spaning om 2026 års inredningstrender.
Hur skapas en lyckad inredingsprocess som bygger på återbruk?
Det kan verka krångligt, men det är det inte. Vi på Ahrbom & Partner arbetar efter en enkel femstegsprocess.
- Gemensam målbild där vi tillsammans sätter ramarna för projektet och vilka klimatmål man vill uppnå. Vi talar om identitet och varumärke, vart vi vill och vilka styrande faktorer som finns kring ekonomi och inköp.
- Inventering. Vi ser över vilka möbler som redan finns idag och vad som kan återanvändas eller renoveras.
- Koncept som omfattar både befintligt och nytt. Här skapar vi tillsammans nya kombinationer av det ni redan har och kompletterar med möbler som andra inte längre behöver eller nya möbler vid behov.
- Inköp och rekonditionering. Vi scannar marknaden för att hitta det ni behöver och renoverar era befintliga möbler till toppskick. Här är det viktigt att ta hjälp av återbruksleverantörer. Det sparar tid och gör att vi kan använda deras etablerade underleverantörskedjor.
- Inflytt och uppföljning. Nu är kontoret klart för inflytt och vi kan mäta hur era klimatmål har uppfyllts. Här har återbruk en stor fördel eftersom det är flexibelt långt in i processen. Möbler som inte nyttjas avyttras och kan cirkulera vidare i någon annans projekt. Vissa projekt kanske inte innehåller alla steg, och det är helt okej, ibland utför vi bara inventeringen eller tar fram ett koncept. Varje steg är en klimatbesparing.
Hur skapas koncept som upplevs som nya men bygger på återbruk?
Nytt behöver inte betyda inte nyproducerat, utan tänk mer upplevelsemässigt. Börja med idé, funktion och upplevelsevärden. Ta in hjälp för att kurera och omtolka det ni har för att få förslag på omplacering, omarbetning, omklädsel, lackering etc. Vi tror också att det är viktigt att våga kombinera nytt och befintligt. Det finns många mervärden i igenkänning. När återbruk blir en designstrategi känns det nytt.
Vad skiljer återbruksprojekt från andra?
Ett återbruksprojekt innehåller fler osäkerheter och färre standardlösningar. Vi vet inte alltid vad som finns tillgängligt, därför krävs en hel del flexibilitet kring hur projektet formas. Det betyder också en möjlighet till mer unika lösningar och kanske rent av en starkare estetik, identitet och själ i projektet. Resultatet är ofta en storytelling som engagerar. Det finns en historik och en berättelse kring möblerna. Det skapar ett mervärde för kontorets varumärke och för motparterna.
Din spaning om återbruk och hållbarhet framöver?
Jag tror att det behövs en beteendeförändring. Vi måste sluta likställa det nya och perfekta med en lyckad prestation. Vi måste också våga förändra, och ett steg är bättre än inget.
Framöver är vi på väg från pilotprojekt till mer etablerade processer, där återbruk blir en naturlig del av vardagen. Det kommer att bli mer systematiskt och datadrivet, vilket gör det enklare att hantera logistik och inköp.
Historiskt sett leder förändringsprocesser nästan alltid till innovation. Just nu håller vi på att etablera en helt ny industri kring cirkulära system där nya material utvecklas och vi tvingas tänka i nya banor. Nästa generation har redan ett mer cirkulärt förhållningssätt, där byta, låna och sälja vidare är en självklarhet och det finns en mängd fungerande plattformar redan. Det syns i deras konsumtion, de gör ingen tydlig skillnad mellan nytt och gammalt, utan väljer det som passar deras stil.
Vad hindrar bättre åkerbruk?
Just nu ser jag att många omgjorda kontorslösningar skjuter återbruksfrågan framför sig i stället för att ta tag i problemet här och nu. Nyinköp motiveras med gedigna och ädla material och tidlös formgivning som i nästa skede är enkel att återbruka men vi måste ta tag i frågan redan nu.