Kulturhuset och Teaterhuset

Celsings ikon i behov av renovering

Under snart femtio år har Kulturhuset och Teaterhuset vid Sergels torg, ritat av Peter Celsing, givit plats för kultur i alla former, men även för ett provisoriskt riksdagshus och för den Europeiska Freds- och Säkerhetskonferensen. Genom åren har omkring hundra miljoner människor besökt husen. Sammantaget har detta medfört ett betydande slitage, samtidigt som alla tekniska system och installationer tjänat ut och krävt en total förnyelse. Nya krav ställs också på till exempel brand, säkerhet, tillgänglighet, energieffektivitet och hållbarhet. Detta är bakgrunden till att Stockholms stad 2015 tog initieringsbeslutet att göra en övergripande renovering och ombyggnad av Kulturhuset och Teaterhuset där Ahrbom & Partner har varit ansvariga arkitekter.

Utrymme för förändring och utveckling i en kulturhistorisk miljö

I samband med renoveringen har ett flertal verksamheter utvecklats och byggts om. Exempel på detta är ett nytt Besökscenter i direkt anslutning från Sergels torg, med delvis förändrad planlösning och ny fast- och lös inredning. Även välbesökta Rum för barn har fått en uppdatering för att ge plats för fler barn och samtidigt förbättra arbetsmiljön för personalen. Kulturhuset och Teaterhuset är blåmärkta enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta och på väg att bli ett byggnadsminne. Det har därför varit kulturhistoriskt viktigt att bevara och återställa samtidigt som verksamheterna tillåtits att förändras och utvecklas, en tydlig intention som presenterades redan i Peter Celsings tävlingsförslag.

Restaurering av befintlig konst

Till Kulturhuset och Teaterhuset hör flera platsspecifika konstverk som har renoverats, nytillverkats eller återmonterats. Olle Baertlings draperier, som varit en del av hörsalen ända sedan Kulturhusets uppförande, har nytillverkats i sina klara kulörer. Draperiet tillverkades då och även denna gång av Handarbetets Vänner. Ett annat exempel är det keramiska verket ”Fragment av moder jord” av Rolf Blylods, som länge har varit nedmonterat och magasinerat. Det har nu plockats fram, restaurerats och åter fått en plats i Kulturhuset. Även flera skulpturer av Sivert Lindblom i förbindelsegången och en stuccolustro-vägg i tre plan av Ulrik Samuelsson utanför Stora scen har renoverats.

Detaljer som skapar helhet

Kulturhuset och Teaterhuset inhyser ett stort antal verksamheter och hyresgäster, vilket har gjort det viktigt att skapa ett sammanhållet uttryck. Ett nytt skyltprogram har tagits fram och utformats med material hämtade från huset. Ett 150-tal Celsingfåtöljer har renoverats och återställts till ursprungliga färgkombinationer för att åter placeras ut i publika utrymmen och runt om i verksamheterna. Även en ny papperskorg i blankpolerat, rostfritt stål har formgivits specifikt för husen.

Vinnare av Kasper Salin-priset 2020

Juryns motivering:

”Vinnaren representerar betydelsen av en kvalificerad arkitekts närvaro över tid, där ombyggnaden utgör ett crescendo i en ständigt pågående process. Att tillåta estetisk spretighet och bara ändra det som behöver ändras kräver mod, skicklighet och kompetens. Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränderlighet och publik närhet.”

Vinnare av Helgopriset 2023

Juryns motivering:

”Vinnaren av 2023 års Helgopris visar att det är möjligt att både skydda och förstärka en värdefull arkitektonisk grundidé genom omsorgsfull och eftertänksam förvaltning av arkitekturens kvaliteter över tid. Ett unikt engagemang, som varat i mer än ett halvt sekel, med osvikligt fokus på att utveckla byggnaden utifrån föränderliga behov utan att förlora den ursprungliga visionen av en arkitektur som är öppen, demokratisk och tillgänglig för alla.”